-Maskrosflicka mot alla odds-
MARLÉNE LUND KOPPARKLINT
BÖCKERNA
Att Marléne klarat så bra som hon gjort är nästintill tur. Det hör tyvärr inte till vanligheten. Många som växer upp som Marléne gjorde går det inte bra för. De blir aldrig maskrosbarn eftersom de knäcks innan de hunnit ta sig igenom.
Marléne har heller inte gått helskinnad ur sin uppväxt. Hela sitt liv har hon kämpat för att omvandla de djupaste såren till bleknande ärr. Det som gör Marléne ledsen i dag är att hon hade kunnat slippa många av sina djupaste sår, om någon enda av alla de vuxna hon mötte under sin uppväxt öppnat ögonen, tagit bort skygglapparna, reagerat och agerat på rätt sätt. Då hade hon kanske fått uppleva trygghet på riktigt.
DET SOM INTE SYNS
ISBN 978-91-8685958-9
DET SOM INTE SYNS är första delen av en skakande uppväxtskildring om det lilla barnets väg från missbruk, våld och kriminalitet till att mot alla odds bli ett maskrosbarn och bli en engagerade och ledande politiker.
"Mamma låg ihopkrupen på sängen. Ett stort mörkrött sår sträckte sig från kindkotan upp till ögonbrynet. Nerför halsen rann blod från de spruckna läpparna. Mamma försökte dra henne till sig. − Kom och lägg dig hos mig gumman, jag är rädd. Men Allis gjorde inte som mamma sa. Hon måste få veta var pappa fanns. Hon skyndade vidare in i vardagsrummet där hon hittade honom på golvet. Bredvid honom låg julgranen vält med krossade julgranskulor runt om. Trots att Allis försökte se sig för råkade hon trampa på en glasskärva och hon skrek till av smärta. Hon stödde sig mot fåtöljen som stod intill pappa och lyckades pilla ut skärvan."
MASKROSFLICKAN
ISBN 978-91-87685-25-5
MASKROSFLICKAN är andra delen av tre i den skakande uppväxtskildringen där vi får följa barnet Allis in i tonåren och som ung mamma, där samhällets skyddsnät fortsätter brista.
"- Fan, fan, fan!
Allis dunkade bakhuvudet mot väggen där hon satt på golvet inne i duschen. Det kliade över hela kroppen efter de brännheta vattenstrålarna som spolat över hennes kropp de senaste timmarna. Hon hade inte orkat ligga i sängen eftersom vare sig tankarna eller kroppen gick att samla ihop efter den hemska natten. ”Du kan följa med hem till mig och sova över. Det är lugnt.” Hans ord ekade i huvudet på Allis och hon svor gång på gång över hur dum i huvudet hon hade varit. Vad hade hon egentligen trott när hon följde med honom hem? Om hon inte hade blivit så full hade det aldrig hänt. Då hade hon hållit reda på vart de andra tog vägen och inte lämnat ifrån sig väskan med sina nycklar till Anna. Om hon bara inte ..."